Här är några svar:
1. Det är riktigt: om \(f:\mathbb{R}\to\mathbb{R}^2\), \(g:\mathbb{R}^2\to\mathbb{R}^3\) och \(h:\mathbb{R}^3\to\mathbb{R}^4\) så gäller att sammansättningsfunktionen \(S:\mathbb{R}\to\mathbb{R}^4\) blir
\[S(x)=h(g(f(x)))\]
Derivatamatriserna är linjära funktioner mellan rummen så att vi t.ex har \(Df:\mathbb{R}\to\mathbb{R}^2\) och är således en \(2\times 1\)-matris. De andra derivatornamatriserna har motsvarande format: \(Dg\) är \(3\times 2\) och \(Dh\) är en \(4\times 3\)-matris.
Derivatamatrisen \(DS\), som är en \(4\times 1\)-matris blir nu matrisprodukten \(DS=Dh\cdot Dg\cdot Df\).
Det är inte svårt att se att formaten i denna matrisprodukt är kompatibla:
\[
4\times 1=(4\times 3)\cdot (3\times 2)\cdot (2\times 1)
\]
Det ser ut som Du tänkt rätt… bra!
2. Tangentlinjen till nivåkurvan beräknas enklast på följande vis. Nivåkurvan ligger i det tvådimensionella planet och en rät linje i planet beskrivs enklas mha vektorer som
\[
l(t)=\mathbf{v}t+\mathbf{p},
\]
där linjens riktningsvektor är \(\mathbf{v}\) och \(\mathbf{p}\) är den punkt vi är i då \(t=0\).
Att en rät linje är en tangentlinje till nivåkurvan i punkten betyder att linjens riktningsvektor är vinkelrät mot nivåkurvans normalvektor och denna normalvektor ges av gradienten till funktionen i den aktuella punkten.
Om gradientvektorn till funktionen i punkten är
\[
\nabla f|_p=(n_x,n_y)
\]
så får vi enklast en vinkelrät \(\mathbf{v}\) vektor genom att definiera
\[
\mathbf{v}=(n_y,-n_x)
\]
Vinkelrätheten kan lätt kontrolleras mha skalärprodukten. (den ska bli noll…)
Hoppas detta går att begripa!